Professionell kompetens

I vid mening handlar kompetens om en persons förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter. Kompetens är också kopplad till samhällets arbetsfördelning och sociala uppskattning av den duglige arbetaren. Men kärnan i all kompetens är att ”vet vad man talar om”. Att veta vad man talar om är, enligt Harry Collins, definitionen på expertis. Med expertis följer auktoritet. Auktoritet vilar på att vi dels tror på att kunskapen är sann, dels att personen som använder kunskapen betraktas som trovärdig. Auktoritet kan med andra ord härledas till hur kunskap används och värderas.

Professioner är grupper som förfogar över den kunskap som samhället värderat som den främsta. Detta ger professionell kompetens en särskild auktoritet. Men det innebär också att all kompetens är innesluten i ett samhälle. Vi skapar samhällen för att överleva och i detta syfte utvecklar vi gemensamma antaganden om hur världen är beskaffad. Som art kännetecknas människan av ett unikt beroende av sin egen sort, och ur detta beroende uppstår kunskap.

För att kunna tala om specifik kunskap måste vi kunna avgränsa den, vi skapar kunskapsobjekt. Kunskapsobjekt är ett generellt begrepp för att konkretisera kompetens. Kunskapsobjektet består av fakta och utgör kunskapsområdets kognitiva element. Kunskapsobjekt som inte används förblir meningslösa informationssträngar. All kunskap har därför en social aspekt och formas av sociala processer. Kunskapsobjekten förändras när samhället förändras. Kunskap finns med andra ord inte inne i huvuden, utan mellan huvuden

Kunskapens sociala förankring innebär att den ägs av kollektiv. Det innebär att expertis har en omfattande muntlig aspekt, som bara är tillgänglig för den som ingår i expertkollektivet. Det är i expertkollektivets sociala relationer man formar sin professionella identitet, och utvecklar en fingertoppskänsla för kunskapsobjektets position i samhällsgemenskapen. Det räcker med andra ord inte med utbildning; professionell kompetens förutsätter att man är en del av det professionella kollektivet.

Vi kan alltså dela upp professionell kompetens i en kognitiv och en social aspekt. Den kognitiva aspekten består av faktakunskaper, kunskapsobjektet – i–sig. I vardagliga termer brukar denna aspekt kallas teori. Den sociala aspekten består av avlagrade praktiker, och inneslutet i dem finns ”det politiska”. Det politiska syftar på att i alla samhällen finns dominansförhållanden – ojämlikhet – som styr villkoren för de sociala relationerna. Dessa dominansförhållanden visar sig i kunskapspolitiken. I den politiska processen främjas vissa kunskapsområden medan andra marginaliseras. Men detta sker inte hur som helst. Kunskapspolitiken faller tillbaka på tidsandan och den världsbild och människosyn som råder i samhället.

All kunskap utgår från hur vi uppfattar ”det som är”. ”Det som är” brukar vi kalla verkligheten. Vår uppfattning av verkligheten är den ontologiska plattform vi utgår från när vi ställer frågor om livet och verkligheten. För att få svar på våra frågor formulerar vi hypoteser och utvecklar metoder som innehåller kunskapsteoretiska antaganden. Inneboende i alla kunskapsobjekt finns ontologiska och epistemologiska antaganden. Till vardags är vi knappt medvetna om dem.

Under varje tidsepok finns en dominerande världsuppfattning och människosyn, och ur den uppstår ontologiska modeller som tjänar som filter och förbindelselänk mellan teori och praktik. Den ontologiska modellen är kunskapsobjektets innersta kärna, och i den finns värderingarna som kunskapsobjektet vilar på. Den ontologiska modellen hjälper oss med tre saker: den hjälper oss att identifiera och klassificera kunskapsobjektets grundläggande kategorier och därefter renodla och förfina dem; den hjälper oss att beskriva den tankestil som strukturerar kunskapsområdet; den hjälper oss att härleda grundläggande orsaksfaktorer – mekanismer – som hjälper oss förklara händelser.

Den ontologiska modellen lägger grunden för vetenskapliga teorier och den styr professionella praktiker. Vill vi beskriva, undersöka eller värdera professionell kompetens måste vi börja med att härleda kunskapsobjektets ontologiska modell.

Litteraturreferenser

Brante, Thomas. (2014). Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.

Collins, Harry, & Evans, Robert. (2007). Rethinking Expertise. Chicago: The University of Chicago Press.

Danermark, B, Ekström, M, Jakobsen, L, & Karlsson, J. (2003). Att förklara samhället. Lund: Studentlitteratur.